En förbjuden romans del 20
Rasmus
Vi stirrade skräckslaget på varandra och sedan kastade jag täcket över huvudet på justin. Jag var inte redo att komma ut än. Jag kunde känna hans varma andedräkt mot min bröstkorg under täcket. Jag bad till gud, eller vem som nu finns där uppe, att den som öppnade dörren upptäcka honom.
Mamma öppnade dörren och hon log mot mig.
- Hur är det gubben?
- Bra, svarade jag och kände hur justins hand gled ner mot mitt skrev under täcket.
- Det finns te och mackor i köket, säger hon utan att lägga märke till vad som sker.
- okej, jag hämtar det senare.
- okej snutten, säger hon och stänger dörren. Jag blir genast tacksam att Justin inte förstår svenska.
Justin
När Rasmus mamma gått glider jag upp från under täcket.
- Baby, baby, mumlar jag mot hans hals och jag känner hur han finissar. Vad sa hon?
- Att det finns te, vill du ha?
- Gärna.
Han går iväg och kommer tillbaka med en kopp.
- Jag kunde bara ta en eftersom, du vet...hon skulle fatta.
- Det är lungt, min mamma skulle döda mig om hon visste.
Vi blir tysta och sitter allvarliga en stund. Men så kommer det en signal från Rasmus mobil och skiner upp.
- Julia är hemma igen!
- Julia?
- Mm, hon är min bästa vän.
Jag sjunker ihop lite och blir tyst.
- Justin?
- Jag önskar att det var jag som var din bästa vän.
Han lutar sig fram och kysser mig.
- Men det är ju dig jag är kär i.
Vi stirrade skräckslaget på varandra och sedan kastade jag täcket över huvudet på justin. Jag var inte redo att komma ut än. Jag kunde känna hans varma andedräkt mot min bröstkorg under täcket. Jag bad till gud, eller vem som nu finns där uppe, att den som öppnade dörren upptäcka honom.
Mamma öppnade dörren och hon log mot mig.
- Hur är det gubben?
- Bra, svarade jag och kände hur justins hand gled ner mot mitt skrev under täcket.
- Det finns te och mackor i köket, säger hon utan att lägga märke till vad som sker.
- okej, jag hämtar det senare.
- okej snutten, säger hon och stänger dörren. Jag blir genast tacksam att Justin inte förstår svenska.
Justin
När Rasmus mamma gått glider jag upp från under täcket.
- Baby, baby, mumlar jag mot hans hals och jag känner hur han finissar. Vad sa hon?
- Att det finns te, vill du ha?
- Gärna.
Han går iväg och kommer tillbaka med en kopp.
- Jag kunde bara ta en eftersom, du vet...hon skulle fatta.
- Det är lungt, min mamma skulle döda mig om hon visste.
Vi blir tysta och sitter allvarliga en stund. Men så kommer det en signal från Rasmus mobil och skiner upp.
- Julia är hemma igen!
- Julia?
- Mm, hon är min bästa vän.
Jag sjunker ihop lite och blir tyst.
- Justin?
- Jag önskar att det var jag som var din bästa vän.
Han lutar sig fram och kysser mig.
- Men det är ju dig jag är kär i.
Kommentarer
Postat av: Saga
Asbra! Meer!
Trackback